Utför?
Innan vår lilla löprunda ikväll sa Tone “Det är rätt mycket terräng och det är en lång nerförsbacke som man inte kan springa i, utan måste klättra lite”
Jo tjena.
Det var ingen nerförsbacke. Det var ett stup. Resten var obanad/teknisk terräng. Det tog en timme att ta sig fram 6,5 kilometer. Nu är jag i alla fall lite preppad inför SUM – Sörmlands Ultramaraton i oktober. Vi tog oss både upp och utför stup och stigningar.
Leave a comment
Sådana där rundor är rätt roliga. Jag orienterar en del (fast hellre än bra), men nu kan jag bara sucka lite drömmande längtansfullt av din beskrivning av terränglöpning (medan jag är ute på mina rehabrundor som nu hunnit bli hela 17 minuter långa – det tar sig).
Fort går det inte i terrängen, men man får ju en allsidig muskelträning i fötter o ben! :)
Louise S
September 13, 2012
Såna banor är allra roligast! Helt omöjligt att bry sig om snitt-tempo eller statistik. Bara att dokusera på att inte bryta benen, och njuta samtidigt:) SUM blir nog perfekt för dig!
Lisa
September 13, 2012
Låter kul! Har för övrigt bestämt mig för att köra Tjejvasan i år. Googlade för inspiration och hittade ditt inlägg från 2009 http://bloggaromtraning.se/marathonmia/2009/02/tjejvasan-som-faktiskt-inte-var-tjejfasan/
Crazy girl, vad orädd du är! Och duktig! Blev rejält inspirerad, tack!
Aniika
September 14, 2012